En del människor begriper man sig då inte på. Hur ska man kunna samtala med en som aldrig öppnar mun? Eller komma till ett beslut med någon som har tusen idéer och ständigt byter åsikt? För att inte tala om petimätrarna som fastnar i ovidkommande detaljer och aldrig kommer till saken!?

Människor uppfattar världen på skilda sätt och har olika prioriteringar. När vi blir mer nyfikna på och bättre begriper varför andra handlar som de gör, öppnar sig nya möjligheter för goda relationer och produktivare samarbeten.
 

Fyra sanningar och hur man skapar starkare team 

 
Människor är olika.
I ett team ska många drivkrafter och viljor samsas. Olikheter är bra - men blir till en styrka först när medlemmarna i teamet förstår, respekterar, värderar och använder sig av dem. När teamet tar sig tid att diskutera vad som driver och motiverar varje individ och förstår vilka de samlade styrkorna faktiskt är, öppnar sig möjligheter för ett ännu mer effektivt samarbete.

Människor behöver bekräftelse. 
En förutsättning för framgångsrikt samarbete i ett team är att alla kan lita på att bli sedda och kontinuerligt få återkoppling av de andra, både på det som går bra och på det som kan göras bättre. När alla tar ett gemensamt ansvar för kommunikationen, uppmuntrar varandra och inte heller väjer för mer utmanande feedback, ökar självförtroendet och nya idéer kan växa fram. Feedback föder framgång.

Människor vill komma framåt.
Möten där man inte kommer fram till annat än det man redan visste är kraftlösa möten. För att kunna fatta beslut som tar verksamheten framåt behöver alla i teamet ta sin plats och ges utrymme att dela med sig av sina idéer och sin kunskap. Möten som präglas av otydliga syften, upprepningar, härskartekniker eller fastnar i samtal om vad som inte fungerar blir till återvändsgränder. Först när alla orienterar efter samma karta och har samma mål i sikte kan utveckling ske.  

Människor behöver sina berättelser. 
Ingen kultur eller grupp finns utan sin berättelse. Berättelserna är ett sätt att definiera oss själva, förstå varifrån vi kommer och vart vi är på väg. Sedan årtusenden tillbaka är vi tränade i att lyssna, lära och minnas genom berättelser. Storytelling är ett sätt att synliggöra kärnan i ett budskap – bra berättelser framkallar bilder i våra hjärnor och berör oss på ett emotionellt plan. När medlemmarna i ett team delar varandras erfarenheter och visioner genom berättandet, skapas en djupare samhörighet som gör teamet starkare tillsammans.

 

Läs hela inlägget »

[tyngd, auktoritet, självkänsla]


Det var en gång en liten flicka som satt i sin bänk och ritade. Läraren frågade vad hon ritade. Jag ritar av gud, sa flickan. Men lilla vän, sa läraren, det är väl ingen som vet hur gud ser ut! Snart vet de, sa flickan. 
 
Pondus handlar om vad du kommunicerar till andra och vad du kommunicerar till dig själv. 
När vi känner trygghet i oss själva lyssnar andra gärna till oss. När andra lyssnar till oss infinner sig en känsla av trygghet. Vem kom först, hönan eller ägget?  
 
En del människor lyssnar vi mer än gärna till. Och varför vi gör det, handlar om mer än om vad de säger. Pondus är ingen egenskap vi föds med, det är ett beteende som går att träna upp. Röstens klang, kroppsspråkets dynamik, stunderna av tystnad och de väl valda orden bidrar starkt till vår upplevelse av en människas grad av pondus. Hur vi säger något är minst lika viktigt som vad vi säger. Att mumla och flacka med blicken är knappast receptet för framgång. Inte heller den som artikulerar överdrivet, pekar med hela handen och uppfordrande spänner blicken i oss förmedlar pondus. För pondus handlar också om att visa ömsesidig respekt.  Om du lär dig tala så att andra vill lyssna stärks din pondus.  

Åtta tips för pondus 

1. Välj dina ord.  
Orden vi väljer påverkar hur vi tänker. Positiva formuleringar laddar hjärnan - negativa laddar ur den. Du väljer själv hur du ska tänka. Tänk på det när du pratar med andra. Prata om vad som ska åstadkommas i stället för att prata om vad som ska undvikas.  
 
2. Uppmärksamma röstens möjligheter.   
Tala aningen långsammare än du brukar. Tala tydligt och i ett avspänt lägre tonläge, det gör det behagligare för andra att lyssna. 
 
3. Förbered både kropp och tanke 
Förbered vad du ska säga och varför du säger det. Förbered ditt instrument - kroppen - genom att identifiera vilka delar av kroppen du brukar överspänna, kanske axlarna eller käkarna, och spänn av just där. Andas djupt nerifrån magen, räta upp dig och gör entré.  
 
4. Avsluta meningarna.  
Svälj inte slutet av meningarna - tala till sista stavelsen.  Fraser som tonar bort kan upplevas som oengagemang.  Undvik att gå upp i talmelodin i slutet av varje fras, det kan få dig att framstå som osäker. 
 
5. Använd ett öppet kroppsspråk.  
En avspänd, öppen pose har en positiv påverkan både på den du pratar med och på dig själv. Det öppnar upp för en funktionell andning, en säkrare röst och ger ett intryck av självkänsla.  
 
6. Paus är pondus 
Lägg medvetet in konstpauser när du talar. Den som vågar vara tyst förmedlar trygghet.  Undvik att störa ditt tal med för många “ehh-ljud”. Väl använda pauser hjälper också till att understryka och förtydliga ditt budskap. 
 
7. Våga vara nyfiken.  
Visa aktivt intresse för andra människor och deras idéer. Bestäm dig för att varje möte är speciellt.  
 
8. Lyssna aktivt 
Sträva efter att förstå vad den andre säger utan att under tiden tänka på vad du ska svara sedan, var närvarande. 

I klippet nedan framför Maya Angelou en av sina texter. Snacka om PONDUS!
 

Läs hela inlägget »
Etiketter: pondus retorik

Nu ska du få receptet på ett bra argument. 

Som med de flesta recept vinner det på om man smakar av och kryddar efter egen smak, så se det som ett grundrecept och experimentera efter behag och behov. Det är nämligen med argumentation som med matlagning - det är inte kocken som bestämmer om soppan är god. I slutändan är det alltid den som ska svälja det som avgör om resultatet blev bra och ett argument som passar den ene, kanske inte alls biter på den andre. 
 
Redan de gamla grekerna slog fast att för att ett argument ska vara verkningsfullt krävs tre grundläggande saker: mottagaren måste lita på den som säger det, uppleva argumentet som relevant och trovärdigt och, sist men inte minst, hen måste känna sig berörd. 
 
Vad är då ett argument? En enkel definition är "svaret på frågan varför". Man kan också säga att ett argument är något som stöttar tesen - alltså ditt förslag, huvudtanke eller påstående.  
 
Du behöver mer än ett argument för att få genomslag, men använder du fler än tre riskerar du att bli så absorberad i detaljerna så att de du vänder dig till inte längre förstår syftet. 

 

 Grundrecept i fyra steg:

1. Formulera din tes  
Börja med att klart och tydligt definiera varför du argumenterar - vilket ditt mål är. Vad det är du vill att de du vänder dig till ska tycka, göra eller känna? Formulera din tes så att den blir glasklar. 
 
2. Fundera på dem du riktar dig till.  

Vad är viktigt för dem?  Vad motiverar dem?  Vilka kan deras utmaningar vara - och hur skulle din idé kunna lösa dem?  
 
3. Välj ut ett argument  
Utgå från din tes och leta fram argument som du tror biter på dem de du vill övertyga. Det finns olika sorters argument du kan använda,  inom retoriken talar man om tre typer:  

auktoritetsargument - något som mottagaren har förtroende för 
faktaargument - som talar till logik, rationalitet och förnuft  
känsloargument - som talar till känslor och värderingar  
 
Fokusera på ett argument åt gången. Om din tes t ex är  ”Jag vill att ni ska samarbeta med mig.” kanske ett argument kan vara ”Därför att det kommer öka er lönsamhet”. Bra argumentation? Nja, det räcker inte med att bara påstå något för att bli trovärdig. 
 
4. Bevisa argumentet 
Ett argument ska innehålla ett bevis - något som underbygger ditt argument, gör det sannolikt eller bekräftar att det du påstår är sant. Det finns olika typer av bevis du kan använda dig av: statistik, siffror och undersökningar men också egna erfarenheter,  jämförelser  och exempel kan stötta dina argument.  
 
För att bevisa argumentet "det kommer öka er lönsamhet" kan du välja att visa siffror, nyckeltal och prognoser, det kan ge tyngd och trovärdighet till ditt argument. Du kan också välja att ge ett exempel på ett lyckat  kundsamarbete du haft tidigare. Berätta om vinsterna och beskriv vilken nytta den kunden fick ut av att samarbeta med dig. 

Styrkan i att berätta om något som har hänt någon annan, ligger i att har det faktiskt inträffat, kan det hända igen och det kan hända just den som lyssnar. Klok kommuniktion, helt enkelt!

Lycka till och smaklig spis!

Läs hela inlägget »

Hur förmedlar man information så att den fångar människors uppmärksamhet och intresse? En sak är säker - det krävs mer än fakta för att övertyga. De flesta av oss står redan upp till öronen i information och har svårt att ta in fler redovisningar och rapporter. Det krävs ett annat sätt. 

Om vi berättar om pojke i Småland som sålde tändstickor redan vid sex års ålder och som tioåring cyklade runt i bygden och sålde julglitter, fisk och tändstickor, vet många redan nu vem vi pratar om. Vi behöver inte ens nämna att han senare gav sig in i möbelbranschen och blev en av världens mest framgångsrika entreprenörer. Ett tydligt exempel på hur framgångsrik storytelling kan fungera är skapelseberättelsen om den svenska möbeljätten Ikea.

Men det är inte bara stora organisationer som kan använda det,  även som litet företag och enskild individ kan du dra nytta av kraften som finns i en bra berättelse.  Storytelling är nämligen ett annat sätt att argumentera. Ett sätt att påverka, sälja in idéer, skapa förtroende och bygga framgångsrika relationer.


Berättelser sätter känslor och människor i rörelse

Berättelser engagerar våra känslor. När vi blir berörda framkallas bilder i våra hjärnor som hjärnan blixtsnabbt kopplar ihop med liknande erfarenheter lagrade i vår minnesbank. Vi tror på det vi ser och en bra story gör budskapen synbara, levande och begripliga. 

För att människor ska ta till sig nya idéer och kunskaper måste de först förstå vad de ska ha det till. Alla kan läsa upp en lista med nya rutiner och verksamhetsmål men det är fortfarande alltför få ledare som insett värdet i att ge faktan mening och innehåll. En riktigt bra story engagerar och har kraften som krävs för att förflytta både människor och organisationer.

 

Vilken är din berättelse? 

Hur hittar du dina egna berättelser, då? Här kommer 7 tips för hur du kan börja: 

1. Bestäm vad du ska ha din berättelse till. Ska den få folk att vilja följa dig, köpa din produkt eller ändra sin åsikt? Ta ut en riktning. Om du inte vet var du ska är risken stor att du hamnar någon annanstans. 

2. Fundera över vilka det är som ska ta emot berättelsen. Vilka är deras intressen och bekymmer? Tänk på att vi människor är intresserade av människor som är som vi. Du bär på en uppsjö av berättelser om ditt liv, din familj, dina vänner och ditt arbete som skulle få de flesta att nicka igenkännande. Med vardagsberättelser skapar du identifikation, det fångar intresset. 

3. Visa vem du är - du är en del av din story, vare sig du vill det eller inte. Berätta om erfarenheter du gjort och insikter du fått som kan kopplas ihop med budskapen du vill få fram. Våga vara personlig och dela med dig både av dina misslyckanden och framgångar, det stärker din trovärdighet.  

4.Var konkret och specifik – det är mer intressant än det abstrakta och hypotetiska. Sätt namn på personerna och beskriv platserna du berättar om. Låt dem du vänder dig till se, uppleva och känna din berättelse med flera av sina sinnen. 
 
 5. Skriv ner och samla på dig berättelser som påverkar dig. De finns överallt! I tidningar, i affären, på jobbet och hemma. En dag kanske du får användning för just den berättelsen. 

6. Uppmana dina kollegor att berätta. Ska du använda storytelling för att stärka företagets varumärke är det människorna där och deras möten berättelserna ska handla om. Skala bort fakta och siffror och fyll på med målande berättelser som andra kan relatera till. 

7. Håll dig till sanningen. Din berättelse bör vara sann för att människor ska ta den till sig. Man ska inte ljuga, men inte heller låta sanningen stå i vägen för en bra story! En meningsfull story är vägen till tillit.

Lycka till!

Läs hela inlägget »

I min mammas trädgård är rabarbern vi planterade förra året färdig att skördas. Jag gillar rabarber. Att sätta tänderna i en spröd rabarberstjälk och känna  den syrliga smaken sprida sig i munnen får hela kroppen att skälva till i en liten njutning.

Till och med att uttala ordet rabarber är njutbart. Att förlänga vokalerna, rulla lite extra på r:en och låta b:na explodera mellan läpparna skänker fröjd. "Språkljudens nöjesliv", kallade en av mina lärare på Teaterhögskolan fenomenet för och det uttrycket har jag lagt rabarber på.

Jag har alltid undrat var "lägga rabarber på" kommer ifrån? När jag läste senaste numret av tidningen
Språk fick jag äntligen svaret - rabarbern i det sammanhanget kommer ur en förvrängning av det spanska ordet embargo, som betyder beslag. Gåtan är löst. 
 
Så är det med ord. De vandrar över landsgränserna och förvandlas. Ibland tappar de bort sitt ursprung men vi använder dem ändå. Och här kunde man kanske dra en parallell mellan ord och människor ...men då ger sig den här rabarberbetraktelsen för långt bort från sitt jordiga ursprung.
 
För den som undrar över det där med "språkljudens nöjesliv": När jag  talcoachar någon föreslår jag ibland personen att blunda och verkligen ge sig tid att känna efter hur hens egna rösts alla ljud känns, när de vibrerar i kroppens hålrum och benkonstruktioner. Lägg gärna rabarber på den lilla njutningen du med.
 

 

Läs hela inlägget »
TA STEGET OCH KONTAKTA OSS

Vill du ha en offert, vill du veta mer om vad vi kan göra för dig och din organisation eller vill du bara träffas över en fika och snacka kommunikation - slå oss gärna en signal. Vi håller till på Ideon i Lund.