I sommar har min syster och jag tömt ett hus på alla saker en familj kan tänkas samla på sig under en generation. Det som ingen av oss ville ha eller hade plats för gav vi bort eller la ut till försäljning, med ytterst magert resultat. Inte ens det visserligen fula men fullt retroriktiga vitrinskåp från 70-talet var det någon som nappade på. Vi fällde en tår och tog ännu en tur till tippen. På väg därifrån kom jag att tänka på "Significant Objects", ett projekt som just handlar om föremål av ringa värde och om hur obetydlighet kan vändas till väsentlighet på ett mycket effektivt sätt.  
 

Det människor betraktar som värdefullt

"Significant Objects" var från början ett litterärt och ekonomiskt experiment som startades 2009 av Joshua Glen och Rob Walker,  varumärkesanalytiker och författare. De inledde sitt projekt med att köpa in en massa prydnadssaker och krimskrams på loppis för runt en dollar styck. Sedan lät de ett hundratal kreativa skribenter författa korta berättelser om alla de inköpta föremålen. Därefter auktionerade de ut sakerna på Ebay, nu försedda med varsin tillhörande signerad story.

Frågan de sökte svar på genom sitt storytellingexperiment var om en berättelse kan öka värdet på ett oansenligt objekt. Och svaret de kom fram till när sakerna var sålda blev ett rungande "JA!" De kantslitna porslinshundar, tufsiga tomtar och övriga oansenligheter som de betalat totalt 128 dollar för, drog in 3 600 000 dollar. Ja, du läste rätt. Värdet på föremålen hade ökat med 2 700 %. 

Ett annat berättandet som kan räknas i kronor och ören 

En berättelse utgör alltså ett kapital och om man sätter kapital i rörelse kan kapitalet öka. Tänk dig bara IKEAs varmkorvar som fortfarande kostar 5 kronor. Man kan anta att korvförsäljningen inte är någon speciellt lönsam affär för IKEA. Man kan även anta att värdet som ligger i att kunderna berättar för andra om 5-kronorskorvarna, vida överstiger den ekonomiska förlust som ligger i att sälja varmkorv till underpris.

Berättelser med extra stor potential att påverka

Berättelserna i "Significant Objects", som nu blivit till en bok, var skrivna av professionella författare, påhittade och hade till uppgift att sälja prylar som ingen egentligen ville ha eller behövde . Om du däremot ska använda storytelling i din verksamhet för att sälja in idéer, tjänster, produkter eller kanske dig själv - då är det verkligheten som slår högst. Berättelser om verkliga händelser som människor kan tro på och relatera till. Styrkan i den formen av storytelling ligger i att något som verkligen har hänt kan hända igen och att det skulle kunna hända den som lyssnar. Man ska som alla vet inte ljuga. Å andra sidan ska man inte heller låta sanningen stå i vägen för en god historia. 

Berättelser sätter känslor och människor i rörelse 

Berättelser engagerar våra känslor. När vi blir berörda framkallas bilder i våra hjärnor som hjärnan blixtsnabbt kopplar ihop med liknande erfarenheter lagrade i vår minnesbank. Vi tror på det vi ser och en bra story gör budskapen synbara, levande och begripliga.

För att människor ska ta till sig nya idéer och kunskaper måste de först inse vad de ska ha det till. Alla kan läsa upp en lista med nya rutiner och verksamhetsmål men det är fortfarande alltför få ledare som insett värdet i att ge faktan mening och innehåll. En riktigt bra story engagerar och har kraften som krävs för att förflytta både människor och organisationer.

Storytelling är ett billigt med storytelling är att alla redan kan använda det och att alla redan gör det. Storytelling är världens äldsta och samtidigt modernaste verktyg för att oavsett syfte kunna engagera, skapa mening och nå fram med budskap. Kanske till och med för att sälja ett gigantiskt fult vitrinskåp från 70-talet. Men det slog mig inte på förrän på väg hem från soptippen.
 

Läs hela inlägget »

I min mammas trädgård är rabarbern vi planterade förra året färdig att skördas. Jag gillar rabarber. Att sätta tänderna i en spröd rabarberstjälk och känna  den syrliga smaken sprida sig i munnen får hela kroppen att skälva till i en liten njutning.

Till och med att uttala ordet rabarber är njutbart. Att förlänga vokalerna, rulla lite extra på r:en och låta b:na explodera mellan läpparna skänker fröjd. "Språkljudens nöjesliv", kallade en av mina lärare på Teaterhögskolan fenomenet för och det uttrycket har jag lagt rabarber på.

Jag har alltid undrat var "lägga rabarber på" kommer ifrån? När jag läste senaste numret av tidningen Språk fick jag äntligen svaret - rabarbern i det sammanhanget kommer ur en förvrängning av det spanska ordet embargo, som betyder beslag. Gåtan är löst. 
 
Så är det med ord. De vandrar över landsgränserna och förvandlas. Ibland tappar de bort sitt ursprung men vi använder dem ändå. Och här kunde man kanske dra en parallell mellan ord och människor ...men då ger sig den här rabarberbetraktelsen för långt bort från sitt jordiga ursprung.
 
För den som undrar över det där med "språkljudens nöjesliv": När jag  talcoachar någon föreslår jag ibland personen att blunda och verkligen ge sig tid att känna efter hur hens egna rösts alla ljud känns, när de vibrerar i kroppens hålrum och benkonstruktioner. Lägg gärna rabarber på den lilla njutningen du med.
 
 

Läs hela inlägget »

I sommar har min syster och jag tömt ett hus på alla saker en familj kan tänkas samla på sig under en generation. Det som ingen av oss ville ha eller hade plats för gav vi bort eller la ut till försäljning, med ytterst magert resultat. Inte ens det visserligen fula men fullt retroriktiga vitrinskåp från 70-talet var det någon som nappade på. Vi fällde en tår och tog ännu en tur till tippen. På väg därifrån kom jag att tänka på "Significant Objects", ett projekt som just handlar om föremål av ringa värde och om hur obetydlighet kan vändas till väsentlighet på ett mycket effektivt sätt.  
 

Det människor betraktar som värdefullt

"Significant Objects" var från början ett litterärt och ekonomiskt experiment som startades 2009 av Joshua Glen och Rob Walker,  varumärkesanalytiker och författare. De inledde sitt projekt med att köpa in en massa prydnadssaker och krimskrams på loppis för runt en dollar styck. Sedan lät de ett hundratal kreativa skribenter författa korta berättelser om alla de inköpta föremålen. Därefter auktionerade de ut sakerna på Ebay, nu försedda med varsin tillhörande signerad story.

Frågan de sökte svar på genom sitt storytellingexperiment var om en berättelse kan öka värdet på ett oansenligt objekt. Och svaret de kom fram till när sakerna var sålda blev ett rungande "JA!" De kantslitna porslinshundar, tufsiga tomtar och övriga oansenligheter som de betalat totalt 128 dollar för, drog in 3 600 000 dollar. Ja, du läste rätt. Värdet på föremålen hade ökat med 2 700 %. 

Ett annat berättandet som kan räknas i kronor och ören 

En berättelse utgör alltså ett kapital och om man sätter kapital i rörelse kan kapitalet öka. Tänk dig bara IKEAs varmkorvar som fortfarande kostar 5 kronor. Man kan anta att korvförsäljningen inte är någon speciellt lönsam affär för IKEA. Man kan även anta att värdet som ligger i att kunderna berättar för andra om 5-kronorskorvarna, vida överstiger den ekonomiska förlust som ligger i att sälja varmkorv till underpris.

Berättelser med extra stor potential att påverka

Berättelserna i "Significant Objects", som nu blivit till en bok, var skrivna av professionella författare, påhittade och hade till uppgift att sälja prylar som ingen egentligen ville ha eller behövde . Om du däremot ska använda storytelling i din verksamhet för att sälja in idéer, tjänster, produkter eller kanske dig själv - då är det verkligheten som slår högst. Berättelser om verkliga händelser som människor kan tro på och relatera till. Styrkan i den formen av storytelling ligger i att något som verkligen har hänt kan hända igen och att det skulle kunna hända den som lyssnar. Man ska som alla vet inte ljuga. Å andra sidan ska man inte heller låta sanningen stå i vägen för en god historia. 

Berättelser sätter känslor och människor i rörelse 

Berättelser engagerar våra känslor. När vi blir berörda framkallas bilder i våra hjärnor som hjärnan blixtsnabbt kopplar ihop med liknande erfarenheter lagrade i vår minnesbank. Vi tror på det vi ser och en bra story gör budskapen synbara, levande och begripliga.

För att människor ska ta till sig nya idéer och kunskaper måste de först inse vad de ska ha det till. Alla kan läsa upp en lista med nya rutiner och verksamhetsmål men det är fortfarande alltför få ledare som insett värdet i att ge faktan mening och innehåll. En riktigt bra story engagerar och har kraften som krävs för att förflytta både människor och organisationer.

Storytelling är ett billigt med storytelling är att alla redan kan använda det och att alla redan gör det. Storytelling är världens äldsta och samtidigt modernaste verktyg för att oavsett syfte kunna engagera, skapa mening och nå fram med budskap. Kanske till och med för att sälja ett gigantiskt fult vitrinskåp från 70-talet. Men det slog mig inte på förrän på väg hem från soptippen.
 

Läs hela inlägget »

I min mammas trädgård är rabarbern vi planterade förra året färdig att skördas. Jag gillar rabarber. Att sätta tänderna i en spröd rabarberstjälk och känna  den syrliga smaken sprida sig i munnen får hela kroppen att skälva till i en liten njutning.

Till och med att uttala ordet rabarber är njutbart. Att förlänga vokalerna, rulla lite extra på r:en och låta b:na explodera mellan läpparna skänker fröjd. "Språkljudens nöjesliv", kallade en av mina lärare på Teaterhögskolan fenomenet för och det uttrycket har jag lagt rabarber på.

Jag har alltid undrat var "lägga rabarber på" kommer ifrån? När jag läste senaste numret av tidningen Språk fick jag äntligen svaret - rabarbern i det sammanhanget kommer ur en förvrängning av det spanska ordet embargo, som betyder beslag. Gåtan är löst. 
 
Så är det med ord. De vandrar över landsgränserna och förvandlas. Ibland tappar de bort sitt ursprung men vi använder dem ändå. Och här kunde man kanske dra en parallell mellan ord och människor ...men då ger sig den här rabarberbetraktelsen för långt bort från sitt jordiga ursprung.
 
För den som undrar över det där med "språkljudens nöjesliv": När jag  talcoachar någon föreslår jag ibland personen att blunda och verkligen ge sig tid att känna efter hur hens egna rösts alla ljud känns, när de vibrerar i kroppens hålrum och benkonstruktioner. Lägg gärna rabarber på den lilla njutningen du med.
 
 

Läs hela inlägget »
TA STEGET OCH KONTAKTA OSS

Vill du ha en offert, vill du veta mer om vad vi kan göra för dig och din organisation eller vill du bara träffas över en fika och snacka kommunikation - slå oss gärna en signal. Vi håller till på Ideon i Lund.